Jag insåg idag att det är svårare än man tror att gå ur FB. Eller, det är visst helt genomförbart men krångligt. Så jag var tvungen att logga in på FB igen för att avaktivera (i stället för inaktivera som jag gjort tidigare). Skillnaden är att inom 14 dagar kommer (nästan) all information som finns om mig på FB att försvinna för alltid (eller i alla fall sakna koppling till mig längre). Nu har de sparat min "tidslinje" som de kallar det (dvs. alla foton, gillade saker, inlägg, grupper osv.) "i fall jag vill komma tillbaka". Här kan ni i alla fall läsa hur ni ska avaktivera kontot helt.
Jag tycker faktiskt vi ska vägra såna här samlingsplatser, även om det känns som ett lätt sätt att hålla kontakt med vänner osv. har vi ju kunnat göra det tidigare. Och visst, kanske har du fått kontakt med en gammal vän igen men hur många av dina "vänner" på FB är du egentligen intresserad av? Kommer du egentligen att träffa och ha ett meningsfull utbyte av någonsin igen? Hur många är det som egentligen är intresserade av dig på ett meningsfullt sätt? Jag tror att det är sunt att rensa, att gallra sin vänskapskrets och känna att alla relationer man har är meningsfulla och givande (åt båda hållen). Man ska inte socialicera på slentrian så mycket som vi gör idag. Jag tror att livet i längden blir (socialt) tomt och meningslöst i längden. Och jag tror att medier som FB är en farlig väg att vandra på det sättet. Hur många ringer dig idag? Hur många skulle höra av sig om du tog bort FB i morgon? Hur många skulle undra vad du gör om dagarna och hur många av dina "vänner" på FB skulle faktiskt fortsätta "intressera sig" för vad du gör om dagarna eller hur det går på jobbet/skolan?
Jag kanske låter cynisk men allt jag säger tror jag är sant.
/Sarah